Jag har under en längre tid funderat över hur jag ska kunna skriva ner något, som hjälper mina barn att överlämna mig till en annan dimension, på ett sätt som känns bra för mig?
Lilla mamman var frustrerad idag - och sa som så: "kom inte på min begravning" - och då tänkte jag som så - begravning o begravning?
Vi måste ju inte ha traditionell begravning - men hur vill vi ha det då?
Pappas ceremoni var jättefin - i ett kapell uppe i Hälsingland . . .
Visor från sjölivet med Evert Taube i centrum :)
Kan än i dag minns den som höll i det hela, hur svårt han hade att få rätta greppet om Eldarvalsen, hi hi :)
Pappa hade sagt ifrån om blommor och allt som hörde kyrkan till, men det är ju inte lätt att hålla så'na löften så populär som pappa var :)
Det kom blommor i så stora uppsättningar från senaste jobbet, med namn från ALLA jobbarkompisar o ledning - Trots pappas NEJ!!!!
Jättefint var det iaf :)
Men sååå jag grät . . .
Och nu har vi lilla mamman, som absolut inte vill diskutera sådana saker, "för det gör man ju inte" . . . tyst nu, inget mer att diskutera"!
(Gjorde ju faktiskt hon och pappa - det vet jag . . . )
Och hur ska då jag o den där brodern veta hur vi ska göra :/
Och jag vill ju inte heller ha så mycket med honom att göra, så lätt o snabbt ska det va' - men dom två får väl ta den diskussionen - dom som kan det.
Blir nog bra - till slut :)
Och - så var det lilla mej då . . .
Hur vill JAG ha det?
Detta är jag helt på det klara med iaf:
Ingen begravning med kista eller urna.
Ingen gråt o bedrövelse. kanske tårar av glädje o skratt :)
Kärlekssånger - ingen moll o bedrövelse.
Jag vet EN sång som absolut skaa va' med - börjar så här: "Jag är så glad "
Jag vet även vilka som ska utföra denna uppgift -
Dom i Kallhäll förstås (men dom vet inte om det ännu, hm)
Jag är djupt andlig - men inte kyrkligt troende :)
Jag vill kremeras - strös fritt där det känns rätt för mig :)
Jag vill ha glädje och kärlek i ceremonin - för så'n är JAG :)
Jag vill bli ihågkommen med glädje och kärlek - innan vi möts igen :)
Och hur ska jag få detta gjort - om jag inte styr upp detta - och talar om för mina närmaste hur jag vill ha det :)
För om någon endaste en försöker att trycka ner MIG i en instängd kista eller urna - så bryter jag mig ut därifrån - bums :)
Min bror? - har ingen aaaning, får väl han sköta, eller . . .
Puss så länge från en helt mentalt slut en i soliga brittsomriga Viken,
:D
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, detta med begravningar väcker så många tankar för många av oss. Jag har insett - till slut - att begravningar är mest för dom som blir kvar här och för den som har gått vidare har det inte så stor betydelse längre. Men visst kan man lämna önskemål om hur man vill att allt ska göras. Sen bestämmer ju dom kvarvarande i alla fall hur dom gör :( Ju fler kvarvarande anhöriga - desto bråkigare blir det *suck* Jag har talat om min önskan om kremering för att barnen skulle slippa ansvaret att ta hand om en grav, men yngsta flickan tyckte att hon skule vilja ha en grav att gå till och jag sa att dom får ju göra som dom vill - för vid det laget är jag ju där, dit jag ska hur som haver :D På den andra sidan alltså! Det är ju bara vår jordliga kropp som ska begravas och den behöver vi inte längre då! Det är min tanke men alla får ju ha sina egna åsikter även om det! Min önskelåt i detta är absolut Alf Robertssons Liljor, men om det är någon som vill sjunga den vid min bortgång är helt upp till dom! Jag hoppas du kan koppla av nu från all stress och lita på att du får det så som du vill ha det! Ha en bra söndag!
SvaraRaderaKanske liiite konstigt o annorlunda att skriva så här i bloggen, men - vadå :)
SvaraRaderaJo, jag känner så här - och tror även att om jag lämnar denna dimension lugn o nöjd och inte skrikandes av ångest, så får alla som är kvar här en stund till, en bra fortsättning utan oro osv :)
Och - vore väl själva den också om inte avslutet vore till för mig - när nu inte starten var det :)
Din yngsta verkar fäst vid dig - och det är väl ni två, som är närmast varandra också, eller hur :)
Var tacksam och ödmjuk inför det :)
Visan om "Liljorna" vill jag förstås också ha - är så fin o stämmer så bra :)
Javisst försöker jag koppla bort stressen - och funkar oxå - emellanåt, men igår blev det bara för mycket :/
Tack för fina ord och pepp :)
En fin o solig fortsättning på helgen på dig mä' :)
:D
Ja, där ser vi hur lika men ändå olika vi tänker :D Jag tänker också som så att jag hoppas övergången från denna dimension till den andra ska ske lugnt, men att begravningen är ju något som sker senare - och är mer en minnes stund för dom anhöriga = att dom som vill kan ta farväl av mig - eller den jag var i detta liv. Men jag anser väl inte att det påverkar min övergång på något sätt. För det sker väl före - hoppas jag! Väldigt få människor begravs väl i dödsögonblicket - hoppas jag! Men jag hoppas att du får det som du vill! Jag vill att mina barn ska kunna ta avsked av mig på ett sätt som gör det lättare för dom att gå vidare... Och JO, det är sant att även om jag älskar alla mina barn så är jag och min yngsta dotrter närmast varandra på något sätt. Därför tycker jag också att begravningen ska ske på ett sätt som gör det lättare för henne att gå vidare även när jag inte finns kvar här.
SvaraRaderaÖnskar dig en skön fortsättning på hösten!
Jo, så kan de va' - tänka lika - men ändå inte :)
SvaraRaderaSom jag ser det ... är det viktigt att själen och hjärtat är i lugn o ro när vi lämnar den här dimensionen - annars är det risk för att vi oroligt virrar runt lite hur som helst - istället för att fridfullt ta klivet iväg - dit vi ska :)
Och JAG skulle inte känna den harmonin om jag visste att min kropp skulle bli instängd :/
I o för sig har jag väl ingen användning för DEN kroppen längre - men ändå . . .
Jag ska skriva ner denna önskning snyggt o prydligt, arkivera det - så får vi se vad som händer :)
Gruvar mig för samspelet med "brodern" när det gäller mammas avsked härifrån denna jord, inte lätt inte :O
Men som sagt: Var ödmjuk o glad över din yngsta dotter, som uppväger ditt jobbiga - hon verkar vara en liten pärla av guld :)
Och - klart att avslutet även ska hjälpa dom som är kvar här en stund till innan vi som sagt möts igen :)
Nu njuter vi av höstens härliga väder så länge :)
Kram så länge,
:D
Jag är mer än GLAD över denna dotter jag fick trots så många motgångar och dom problem som gjorde att hon riskerade att inte skulle komma alls till denna värld! Jag minns inte hur mycket av allt jag har berättat men vi får ta det en annan väg i så fall och inte här. Hon är den ÄNGEL som hjälper mig vidare och jag försöker hjälpa henne med alla dom problem hon mött och möter här i världen! Hon har inget lätt liv - det kan jag garantera!
SvaraRaderaJag tycker att du ska fortsätta vara GLAD över denna ÄNGEL o dotter :)
RaderaKram,
:D